Första tidsinställda inlägget.

Vi får se om det funkar!

Idag har jag och Ticcis varit på pay and jump på Tokarp.

Vi startade 1m och 1,10m.

Jag testade att hoppa på vanligt tredelat igen. Första gången sedan i våras. Det resulterade i en redigt stark men nöjdare pålla.

Första starten gick helt ok, lite småmissar från min sida, men felfri och med ett bra flyt.

Andra starten gick inte fullt lika bra. Ticcis hade taggat till ytterligare lite och som det sanna kontrollfreak jag är, så tyckte jag det var lite obehagligt att inte ha lika mycket kontroll som med pellhamet. Jag hade också därför svårare att se avsprångspunkterna. Vi fick två stop, ett på tvåan och ett på fyran, som var mitt fel båda två. Båda för att jag tappade ytterbogen, gled ut lite, tappade vägen och därmed också avståndet, panikade och övergav henne. Klassisk Johanna-idioti... Suck! Blir så förbannad på mig själv när jag gör så! J*vla blockering! 

Tvåan hade räckt om jag suttit upp lite och lagt på lite ben så hade allt löst sig. Fyran hade räckt om jag bara suttit upp och väntat. 

Banan:

...och för att förtydliga det hela: jag ska INTE sluta för Anna, utan ska bara träna extra...

Idag var det jag som var märrig, eller hade (Har!) låg toleransnivå för bullshit, skulle man kunna kalla det med, både i mitt och min hästs fall  O:-)

Spenderade första halvan av träningen med att kämpa för att inte hoppa av, kasta en näve sand på tränaren och stövla där ifrån...  

Idiotförklaringar bakom ett leende gör inte idiotförklaringen mindre, just saying...

Kan villigt erkänna att jag inte presterade något vidare idag. Var lite nervös för ny tränare och blev lite spänd och ofokuserad, vilket min ganska så känsliga häst naturligtvis snappade upp. Hon blev lite extra laddad och lite spänd, men var ändå fin på hinder. Jag slarvade till och med med vägarna bitvis idag! WTF! Jag slarvar INTE med vägar i vanliga fall?? Visst händer det någon gång ibland, efter hinder, men inte som idag...

Man skulle lungt sagt kunna säga att hans sätt att undervisa inte riktigt klaffade med mitt tycke och psyke.

Jag har väldigt lätt för att deppa ihop och bli stressad och blockerad om tränaren inte ger mig störst del possitiv feedback. Självklart ska man ta tag i problemen, det är träning, inte uppvisning, men det finns olika sätt att göra det på. När jag har tränat för Anna tex, så har jag i princip alltid en possitiv känsla och massa lösningar som jag kan jobba på till nästa gång vid slutet av träningen, inte känslan av att "idag gjorde jag bara massa fel" "ingen idé att försöka, för värdelös". För mig är det ganska självklart att man presterar bättre om tränaren inte ägnar träningen åt att trycka ner en i skorna.. Så fungerar åtminstone jag...

Det blev dock bättre lite längre in på träningen då kommentarerna blev lite mer åt det lösningsfokuserade hållet.

Tänker dock ge honom en chans till. Jag vet att han vet vad han pratar om och han känner inte mig och min häst ännu. Ibland är andra gången överaskande mycket bättre...

Fick dock stärkt mina tidigare tankar på att bettsla ner till vanligt tredelat igen, då pellhamet inte behövs längre... 

Ganska tydligt tecken på att jag inte mådde bra av hans attityd: Jag vågade knappt svara på frågor efter ett tag eftersom jag var rädd för hans respons. När han frågade mig varför jag red på pellham mumlade jag något idiotiskt i stil med "jag vet inte...". Vad då "jag vet inte"?! Det vet jag visst det! För att Anna rekomenderade mig det, för att jag hade ridit och kört igång bakkärran såpass mycket (mer än vad hon eg var skolad för) under våren och jag behövde helt enkelt (TILLFÄLLIGT) ha en starkare broms för att kunna ta tillvara på kraften.

Ett annat exempel: Han frågade mig om jag hade tävlat henne något.

Jag fick ångest och svarade "inte så mycket och bara i avd B" (vilket iof inte är någon lögn) för att jag inte ville få någon avhyvling för att jag tävlar henne i 120-klasser. Jag hade fått mer än klart för mig att jag knappt borde ut och tävla 50cm-klasser med min usla ridning. Han genomskådade mig dock, eftersom man kan tävla avd B även på högre höjder än 120 om man skulle vilja det. Någon avhyvling kom aldrig. Vet inte om han hörde hur skyldig jag kände mig och lät bli eller om tanken helt enkelt inte slog honom... 

Vi pratade även en hel del härstamning idag, vilket fick mig att än en gång vilja få reda på lite mer om Karakoll, Ticcis morfar, men det är verkligen hopplöst! Hittar (fortfarande) bara en enda bild och extremt lite information om honom. Karakoll:

Aerline H(Ticcis pappa):

Nu ska jag sova! Trött som en gnu och fortfarande lite nedstämd efter träningen (ja, jag vet, jag måste träna på att släppa sådant fortare).

Natti natti!

Skit också, på ren svenska!

Jag skulle eg åkt till Alingsås idag för pay and jump...

Jag var inte säker på att vår transport skulle vara färdig på verkstaden tills ikväll, så jag tänkte anmäla på plats om den blev det, vilket den blev.

När Maddel kikade in för att kolla startlistan visade det sig att de stängt anmälan pga max antal starter.
WHAT?!
Det brukar vara typ max 20 startande... Vad hände där??
Bra att vi kollade innan vi åkte!
Jaja, vi får vara med vid nästa tillfälle i stället.

Med tävlingen borta ur bilden så blir det hoppträning på Tokarp imorgon i stället, för ny tränare. Spännande!

Har klippt Ticcis idag. Känns skönt då hon var väldigt lurvig. Jisses vad den pållen sätter päls! Får klippa henne varannan vecka för att hålla pälsen i schack... Ca 15mm päls åkte av idag :-S

Nu ska jag ta en kopp kaffe och lite mumsig äppelpaj som Maddel har tagit med sig hem från jobbet. NOM NOM

Sitter och väntar på hovslagaren. Veterinären har tagit en snabbkoll och tyckte det såg bra ut... :)
Skönt att sitta lite i väntrummet, trött som en gnu!

...nästa fredag!

Spännande!

http://www.stromsholm.com/blog/utbildning/kuskutbildning/#more-1220

Min dag:

Utsläpp och stallfix följt av frukost och lite soffmys.

Tömkörning med Ophelia:

Skritt trav och galopp på volt.

Gick efter lite obligatoriskt tjurande riktigt bra :)

Dressyrträning med Ticcis:

Fin pålla, klumpig pilot...

Jag är så töntig, men jag är inte så van vid publik och det stod några tjejer och tittade en stund idag. Brukar inte ha något emot det, så länge dom tittar på något jag är bra på :-P

Så var ju inte riktigt fallet idag och jag märkte att jag spände mig lite till en början. Gav mig själv en mental "snap out of it-bitchslap" och slappnade sedan av lite mer igen.

Visst fick vi till det riktigt bra bitvis, men jag är inte så van vid nedsittning i dressyrsadeln.

Slängde upp stigbyglarna efter ett tag för jag blev så irriterad på mig själv när jag fusk-red lätt utan att tänka på det.

Nedsittning i hoppsadeln är ju såklart också ganska krävande, men det känns lättare.

Borde helt klart rida mer i min dressyrsadel. Tycker ju om den, men det är ju så jobbigt O:-)

Tömkörning och harvning med Sammy:

Rastade honom först lite på linan, men han var lugn och fin så vi slutade med det rättså fort.

Tömkörde sedan lite för att kolla start, stop och sväng. Tränade lite lydnad genom att parkera framben och sedan bakben mellan släpans skaklar och sedan genom att gå in bakifrån och parkera hela honom i släpan. Det gjorde han bra. Spände sedan för släpan och drog den något varv åt varje håll, funkade bra det med. Satte sedan på harven för att få lite tyngd på det hela. På rakt spår jobbade han på superfint, sänkte sig och drog på bra. På böjt spår tjurade han lite på ytter skakel, vilket jag hade förväntat mig. Efter lite morrande blev det bättre och när han gjorde sin första klockrena sväng så slutade vi för dagen.

Har varit och hämtat ett fotbad under kvällen!

Har velat ha ett ett tag nu, men inte riktigt fått tummen ur.

Så under dagen så la en gammal klasskompis upp ett på Borås loppis på FB för en symbolisk summa, så då kunde jag inte låta bli!

Både jag och M har testat vår nya bästa vän under kvällens mys och den är helt klart här för att stanna :)

Oj vad klockan är mycket! Nu blir det sängen, för imorgon bitti bär det av till Åby för återbesök för Ophelias framfötter.

Synes!

Hoppträning med Ticcis:

Tre studs på böjt och tre på rakt spår.

De böjda med raka bommar och de raka med kryss.

Jag började med att skritta fram lite på lång tygel och försöka hålla takten, vilket verkligen är våran bitch i träningen just nu. Tog sedan tyglarna och jobbade med att variera steglängden, öppna, sluta, bakdels- och framdelsvändningar. Hon kändes fin och mjuk men eftersom jag inte hade någon pinne med mig ner till paddocken så fick jag inte riktigt till yttersidan i bakdelsvändningarna och rumpen smet ut lite ibland, bogen var på plats dock, alltid något :-P

Innan jag travade galopperade jag några varv åt varje håll. Kallt och jävligt så då (eg alltid) tycker jag att det är betydligt mycket lättare att få en lösgjord häst fortare om man galopperar ganska tidigt. Bara rulladepå och lite tempoväxlingar.

Fortsatte med traven. Jobbade skolor även i trav, tempoväxlingar och övergångar uppåt och neråt.

Över lag fin men kunde svarat bättre framåt.

Tog en liten skritt paus och övergick sedan till galoppen igen.

Jobbade tempoväxlingar, öppna, sluta, skänkelvikning. Fick till några riktigt fina långsidor med "bogen in" i galoppen, Ticcis absoluta hatövning i vanliga fall (jooobbigt :-P). Rumpen smiter gärna in i galoppen, i vanliga fall, om den får det...

Började sedan hoppa fram lite lätt.

Började med att byta galopp i en åttvolt över de två yttersta kryssen i den raka serien.

När hon var fin där gick vi över och hoppade de böjda studsen åt båda håll, där hon började med att vilja falla in lite men sedan blev finare. Tycker studs på böjt spår är bra lösgörande och bra för de hästar som gärna smiter över i sin favoritgalopp mitt i raka studsserier. Höll de böjda ganska låga, runt 70 cm, eftersom det är det böjda jag vill åt, inte höjden. 

Övergick sedan till kryssstudsen på rakt spår.

Rullade bara över lite lågt åt båda varv till en början för att bara låta Ticcis finna sig i övningen. Hon var på lite fuling/latmaskhumör... Höjde sedan lite successivt och slutade med ytterkanterna på 120. Normalt brukar jag sluta med ytterkanterna i höjd med stöden (160?), men hon var inte på sitt bästa humör så jag ville inte göra det för jobbigt för henne. Detta är ju en riktig mjölksyreövning (och en av mina favoritövningar, på vuxna hästar, höga kryss kan vara onödigt skrämmande på unga hästar) då den är till för att hästen verkligen ska pumpa sig fram med bakkärran. Det vi gjorde gjorde hon dock bra efter lite gnällighet till en början.

Jag avslutade med att skritta av ute med nöjd pålle.

Inkörning med Sammy:

Sedan var det Sammys tur att jobba.

Honom håller vi ju på att köra in...

Började med att rasta honom på linan lite eftersom det lyste bus i ögonen på honom när vi kom nertill paddocken (han är bara två år). Tömkörde sedan lite för att kolla start, stop och sväng. Han är såå fin att tömköra, lilla kraken. Gick över släpan, parkerade framben i släpan och sedan bakben. Körde sedan in bakifrån och parkerade honom mellan skaklarna. Duktiga lilla killen väntade tålmodigt med Maddel framför sig medans jag spände för släpan. Eftersom han är lite i mammigaste laget så valde jag att låta bli att ha Maddel där fram som stöd under tiden han drog släpan, eftersom han gärna tappar koncentrationen med henne vid sin sida. På kommando skrittade han iväg med släpan som om han aldrig hade gjort något annat. Start, stop och sväng fungerade även med släpan. Han fick gå några varv åt varje håll tills han landat i sin uppgift (var lite ivrig till en början) och sedan tog vi av släpan och avslutade för dagen.

Nästa pass blir ett med släpa och harv. Detta då jag inte vill att dom lär sig att knuffa undan skaklarna (släpan väger knappt något alls) med bakbenen. Rätta mig gärna om du tycker jag har fel, men det här tycker jag funkar(när dom är säkra med släpan).

Då Maddel har det lite jobbigt med Ophelia (mammas galenpanna) just nu så tänkte vi testa att börja köra in henne och se vad hon tycker om det. Jag vet att jag troligen kommer få äta upp det, men det var faktiskt min idé :-P

Nu ska vi mumsa nygräddad fläskpannkaka och kika lite serier.

Ha det!